Nu är det jul igen och nu är det jul igen och julen vara väl till påska.
Fortsätt läsa ”Johans önskelista”
Nu är det jul igen och nu är det jul igen och julen vara väl till påska.
Fortsätt läsa ”Johans önskelista”Jag gillar Ylvis och speciellt det här klippet med Airhorn Classics. Världens bästa humor! Jag har sett på det om och om igen.
Videon är gjord av Calle Hellevang-Larsen som är med i komedi-trion Ylvis. Ylvis är jättestora i Norge och har en egen underhållningsshow på TV som är väl värd att se på. Killarna i Ylvis är väldigt musikaliska vilket märks på Calle i videon.
Ylvis har ju också slagit igenom internationellt med låten What does the fox say.
En annan av deras lustigheter är när de smyger runt i en liten elbil som är utrustad med en kompressormatad tuta ifrån ett tåg och skrämmer oskyldiga förbipasserande människor. Taskigt men kul.
Och sist men inte minst:
Carhorn Classics
Jag är bara tvungen att lägga ut länkar till följande två videoklipp. Vad de gör i filmerna är något jag aldrig skulle kunna tänka mig att göra. Njut och förundras.
Jag stötte på en så intressant debattartikel om byggnadsvård på SvD så att jag ville spara den här och uppmärksamma fler personer om idéerna som Gustav skriver om.
Att slentrianmässigt ersätta gammalt med nytt i våra hus och byggnader innebär inte att det blir högre kvalitet. Många material som användes förr har vi inte råd att tillverka i dag, och de är mycket hållbara. Synen på standard bör omdefinieras, skriver Gustav Bergström, som skriver om byggnadsvård.
I länken nedan kommer ni till artikeln i SvD skriven av Gustav Bergström
Synen på standard driver på slöseri
Reklam
Hur stort är ditt klimatavtryck? Testa hos Climatehero
Nedan följer en kopia av artikeln som publicerades på SvD 2013-10-20 ifall SvD bestämmer sig för att ta bort artikeln från sin site.
Att slentrianmässigt ersätta gammalt med nytt i våra hus och byggnader innebär inte att det blir högre kvalitet. Många material som användes förr har vi inte råd att tillverka i dag, och de är mycket hållbara. Synen på standard bör omdefinieras, skriver Gustav Bergström, som skriver om byggnadsvård.
Redan i början på 60talet började man dock kompromissa med både material och utförande för att hålla kostnaderna nere och det är en utveckling som fortsatt. Gustav Bergström
Idag låter det absurt, men på 60talet kunde hyran i ett renoverat 1880talshus aldrig komma upp i samma nivå som i ett nybygge. Trots att detaljer som magnifika kakelugnar och stjärnparkett kombinerades med centralvärme och ett modernt kök, tillät inte hyreslagstiftningen hyresvärden att höja hyran till den nivå som gällde i nybyggda hus. Att det då var fördelaktigare att riva och bygga nytt är inte svårt att förstå.
Idag gör man ingen skillnad mellan nybyggt och renoverat, men däremot får hyresvärden bara höja hyran om hyresgästen får en standardhöjning. En standardhöjning åstadkommes i princip endast genom att något gammalt byts mot något nytt. Ett kök med stommar i massivt trä som är gjort för att underhållas i århundraden kan således ersättas med ett nytt i MDF och laminat. Detta är naturligtvis resursslöseri och omöjliggör dessutom ett fortsatt underhåll; endast utbyte kan komma i fråga när det i framtiden blir aktuellt med reparation.
Nyligen hamnade ett förslag till ny fastighetstaxering i min brevlåda. Inget märkärdigt i sig, men däremot blev jag förvånad när jag insåg att byggnadsdetaljer som är 10 år eller äldre åsätts ett läge värde. På vissa områden äger det naturligtvis sin riktighet men när det kommer till till exempel takbeläggning, fasadens panel eller köksinredningen är detta synsätt förkastligt. Det bygger helt på att moderna material är överlägsna gamla vilket sällan är fallet idag. Exempelvis resulterar dagens skogsbruk med snabb omsättning i snabbvuxet trä som inte tål väder och vind i samma utsträckning som det virke som fått växa klart under 150200 år eller mer och därför behöver tryckimpregneras med ytterst giftiga ämnen för att klara väder och vind. Taktegel som klarat de första 60 åren tenderar också att bli långlvade och bör därför inte bytas ut.
När de svenska hemmen på 1930 och 40talen började moderniseras till vad vi dag kallar modern standard var det mycket som skulle göras. Rinnande varmt och kallt vatten, diskbänk med avlopp, wc och badrum samt ordentliga arbetsytor i kök gav en standardhöjning som varken förr eller senare överträffats. Det var inte bara frågan om att hemmet skulle bli nytt och fräscht, det var en genomgripande förändrig som väsentligt underlättade vardagslivet. Dessa ombyggander gjordes stundtals mycket hårdhänt och utan tanke på kulturella värden. Däremot utfördes de mer eller mindre hantverksmässigt och goda material kom nästan undantagslöst till användning.
Redan i början på 60talet började man dock kompromissa med både material och utförande för att hålla kostnaderna nere och det är en utveckling som fortsatt. Den i längden största nackdelen med detta har varit att det blivit svårare och svårare att underhålla nyproducerade inredningsdetaljer. Laminerade golv och kökssnickerier är dömda att kasseras när de blivit sitna. Det man vunnit i pris vid tillverkningen och montering förlorar man vid framtida reparationer ty istället för sedvanligt underhåll får man än en gång byta ut.
Det är av största vikt att kunna se kvalitén i det som finns istället för att slentrianmässigt ersätta gammalt med nytt. Mycket av det som producerades förr har vi inte råd att tillverka idag, åtminstone inte i en sådan omfattning att det som då kommer alla tillgodo. Detta, i kombination med att traditionella material är så väl lämpade att underhållas i generationer, leder till att begreppet standard och standardhöjning måste omdefinieras och vi måste lära oss vad som verkligen är hög kvalité. Det tjänar både vi och miljön på.
GUSTAV BERGSTRÖM
skriver om byggnadsvård, och driver bloggen Rävjägarn
Slutet på debattartikeln
Vi lever i en konsumtionsfixerad tid och gör-det-själv tv-programmen har satt full fart på svenskarnas renoveringshets. Allt slängs ut och ersätts med nytt.
Jag hoppas att Gustavs kloka ord kan få fler människor att tänka till lite extra innan de börjar riva och såga sönder sitt gamla fina hus.
Gå gärna in på hans blogg Rävjägarn där han berättar om gamla byggnader och lägger ut gamla bilder och ritningar.
Det här blir spännande. Jag har precis avslutat boken ”Mellan Kölen och Siljan” av Gustaf Schröder.
Nu är det dags för Minnen från skogarna av samma författare. Jag kan inte bärga mig då Gustaf Schröder på ett sånt otroligt sätt berättar om livet och jakten i skogarna runt Värmland och Dalarna. Jag måste bara läsa lite trots att klockan är för mycket och vi ska upp tidigt.
/Johan
Jag har alltid gillat att cykla och har cyklat en hel del. Danny MacAskill är däremot den bästa någonsin på att hantera en cykel, i alla fall enligt mig. Här är en inspirerande film med Danny oavsett om man är intresserad av cykling eller inte.
Danny MacAskill’s Imaginate
En gammal traktor av märket Fordson stod parkerad utanför Fallqvist Glas i Karlskoga, rostig och tung. Deras årliga cruising fest är alltid väldigt uppskattad då de bjuder på hamburgare. Vem älskar inte hamburgare?
Fallqvist Glas har bytt några frontrutor till våra bilar. Det fungerar alltid bra.
Så här gjorde Johan för att få loss traktorn när han körde fast med först firmabilen och sen traktorn i leran ute i hagen.Han surfade runt lite och hittade den här påhittiga idén på Youtube.Lätt som en plätt! Ett stort tack till Larsalars som lagt upp den här videon på YouTube. Uppdatering 2021-08-12:Här är en…
Läs mer …Vi har ju velat ha en traktor i flera år, diskuterat och velat fram och tillbaka. För någon vecka sen så började Johan kolla mer aktivt efter en traktor. Vi hittade en i Fjugesta som ligger utanför Örebro, ganska gammal men ganska billig. I torsdags kväll så åkte vi dit och tittade och sen diskuterade…
Läs mer …International Harvester B414 Traktor tillverkades i Bradford, West Yorkshire, England av International Harvester, Storbritanien i två olika versioner, diesel och bensin från 1961 till 1966.
Läs mer …