Vi har väntat i flera veckor på att Lisa skulle lamma. Rent tidsmässigt så räknade jag med att det kunde bli i helgen som varit men hon har verkar redo länge så hon har stått själv.
I söndags tyckte jag att hon visade det första riktiga tecknet på att vilja lamma.
Ingenting hände under kvällen och natten så jag satt där och pluggade i måndags för att hålla henne sällskap.
Det hände ingenting, hon gick oroligt runt, bäddade och lade sig ner men reste sig igen. Så höll hon på i flera timmar. Så jag gick och då passade hon på, medan hon var ensam.
Ett litet tacklamm fick äran att vara först ut i år, lilla 14001.
En timme senare kom lillebror 14002.
Båda vägde 3,6 kg och mår prima.
Hoppas det fortsätter att gå bra.
Det är ingen annan som visar några tecken så nu dröjer det säkert minst en vecka, kanske fler innan det är dags igen.
Tacklammet är mörkbrunt med en stor, vit fläck i pannan. Bagglammet är ljusbrunt och spräckligt i ansiktet.
Pojkarna tycker att båda lammen ska heta Karlsson på marken.