Kategoriarkiv: Sofie funderar

Självständiga barn

Jag vill att det ska vara självklart för mina barn att hjälpa till hemma, att de tar eget ansvar.
Båda pojkarna plockar bort sin tallrik och sina bestick från bordet, skrapar ner matrester i hönshinken och ställer sen in det i diskmaskinen.
Men det är inte alltid lika roligt att ta reda på efter dem.
Men det är väl priset man får betala antar jag.

20131221-082143.jpg

Tovningskurs

Jag har varit på tovningskurs både igår och idag. Träffade en kvinna när det var kolmila i Granbergsdals hytta, hon anordnar kurser och jag anmälde mig direkt.
Det var därför pojkarna var i Järna i helgen.
Jag har tovat och tovat och haft så roligt. Det är så roligt att lär sig nya saker, diskutera med andra som också har får eller jobbar med får. Andra som älskar att pyssla.
Jag har gjort så mycket grejer och fortsatte att nåltova när jag kom hem. Jag har beställt nya kardor på nätet så att jag kan karda mer ull och tova.
Jag ska tova hela världen!

image

image

image

image

image

image

image

image

Här är alla alster som vi producerade tillsammans, ser ni hunden på ena sittdynan? Lena var helt fenomenal på att tova porträtt, hon gjorde både en katt och en hund. Fascinerande!

image

image

Här är baksidan på den vita lurviga sittdynan. Och några hjärtan som jag tovade.
20131110-225139.jpg

20131110-225151.jpg

Målning pågår

image
Det gäller att passa på medan jag är ensam hemma. Pojkarna är hos farmor och farfar i Järna, Johan är i Norge och jobbar och Viggo är hos min klasskompis Hanna i Kristinehamn.
Målet är att måla all panel i köket och tapetsera. Men först måste taket målas.
Jag har nu målat alla dörrposter i köket, men de måste målas en gång till. Vi får se när det passar i planeringen, jag vill inte ha några handavtryck nånstans från busiga pojkar!

Födelsedagspresent de luxe!

Jag fick i 30-årspresent att jag skulle rida islandshäst med mina klasskompisar, Hanna, Hanna och Kajsa.
Förra veckan blev det äntligen av. Vi var lite nervösa för att det skulle regna under de två timmar vi var ute men det blev väldigt fint.
Vi var hos Ölme islandshästar och jag har aldrig träffat så fina islandshästar nån gång. Välridna, snälla, och i riktigt fin form!
Vi kommer definitivt att åka tillbaka dit fler gånger.
Det här var mitt sällskap!
image

image

image

Fikapaus med utsikt ända till Hammarö om man tittade åt andra hållet.
image

Som gamla tider

Johan har cyklat in till stan för att träffa sina jobbarkompisar en sista gång och dricka några öl.
Idag är sista dagen som han är anställd här i Karlskoga. Första oktober var det tio år sen han började jobba här i stan och nu är det dags att gå vidare.
På tisdag börjar han jobba i Norge, så det blir en ny era i vårt liv. Jag och pojkarna blir ensamma i sju dagar och sen är Johan hemma i sju dagar och då är pojkarna lediga från förskolan. Det kommer naturligtvis att bli tungt för mig när han är borta, med skolan, barnen, alla djur och allting som ska göras på gården och i hemmet. Men jag tror att fördelarna överväger nackdelarna. Pojkarna behöver bara går på förskolan hälften så mycket och Johan får mycket mer tid tillsammans med sina söner. Han kommer att tjäna bättre och vara ledig mer. Jag tror bara att det gäller att få rutin på det hela, jag måste vara välstrukturerad och förberedd varje gång han åker så kommer allt att gå bra.
Det absolut viktigaste är min inställning till det hela.

Nu ikväll har vi varit ensamma jag och pojkarna, jag fick en flashback till den tiden när vi var hemma tillsammans. Jag var ju ändå hemma i tre år med barnen. Vi lagade mat tillsammans, satt och pysslade och bara tog det lugnt. Jag satte till och med på lugn musik. Jag brukar aldrig lyssna på musik hemma längre. Sen barnen föddes vill jag ha det lugnt och tyst vilket är omöjligt med två små barn hemma så därför vill jag gärna eliminera alla ljud som jag kan styra över.
Men ikväll var en sån kväll, när jag ville ha lugna pojkar och vara lugn själv och avslappnad.
Vi läste bok i sängen, myste, pussades och kramades och sen somnade de själva i sina sängar. Det är något vi pratade med pojkarna om förra veckan och som vi tränat lite på. Första natten så klev Elias ur sängen tre gånger men sen dess så går det som smort.
Vi är inte såna föräldrar som prövar metoder för att få barnen att somna själva. Vi vill ge dem så mycket kärlek, närhet och omtanke som det går för att göra dem till trygga människor. Om de inte är redo att somna själva i sängen så behöver de inte göra det.

image

image

image

Jag gillar verkligen barnens knivar som vi köpt på Mique för 79kr. Jag tycker att det är självklart att barnen ska vara med när vi lagar mat. Idag åt vi stekt potatis, falukorv och stekt ägg. Pojkarna tränade på att tärna potatis och skiva falukorv, vi tränade alltså på skillnaden mellan hacka, tärna och skiva.
Elias älskar verkligen att hjälpa till i köket. Jag skulle vilja att vi dukar tillsammans varje dag och att alla ställer in sina tallrikar i diskmaskinen. Diskmaskinen funkar oftast men att duka funkar inte varje dag.

image

Speciellt inte när Elias är på det här humöret.

image

Om det går som idag när Johan börjar jobba så känns det helt okej. Jag kommer att sakna honom men å andra sidan så kanske jag tycker att det är roligt och mysigt att ha honom hemma när han väl är hemma så att jag inte bråkar så mycket med honom som jag gjort på sista tiden.
Han har det inte helt lätt min kära make. Tur att det är vi på riktigt.
You & me!

Kall höst!

image

Det har blivit riktigt kallt ute. I dag på morgonpromenaden var det en minusgrad så mössa och vantar åkte på. Synd, eftersom jag tycker att jag ser ut som ett ollon i alla mössor.
Jag tröstar mig med att köpa en ny löparjacka i en härlig färg.
Färg piggar alltid upp och är det något man ska unna sig så är det träningskläder.

Pyssel-Sofie är på tillfälligt besök

image

Så här ser nu ena väggen ut i köket. Jag tröttnade på att allting är gammalt, tråkigt och trasigt. Jag vill faktiskt ha det lite fint runt omkring mig även om det inte är högsta prio i mitt liv.
När man fått så fina presenter så vill man visa upp dem.
Och med jag ändå hade ångan uppe så snickrade jag ihop en blomlåda.
Det var år och dar sen jag snickrade något förutom fårgrindar.

image

Det måste ju målas och jag önskar att jag inte alltid måste låta ungarna vara med. För att måla med linoljefärg klarar inte en tvååring av. Inte en snart fyraåring heller.
Det var roligt och mysigt i några minuter sen blev det kladdigt, kladdigare och kladdigast.

image

image

Efter att ha sanerat två barn målade jag klart i lugn och ro.

image

Nu ska den torka och så målas igen men det kommer dröja. Förhoppningsvis hinner jag plantera ljungen i lådan innan snön kommer.

image

Nästa sak på tur är två tavelhyllor som ska upp i vardagsrummet. Jag vill ha fler tavlor och foton i huset. Så att det faktiskt framgår att vi bor permanent i huset och inte enbart är på tillfälligt besök.
Jag har börjat måla en dörr och lister i köket också.
Nu har jag ångan uppe.
Allt för att mota bort ångesten inför matematiksalstentan som jag har på tisdag.

Sommarlov på stranden

image

image

image

image

image

image

Johans första dag på jobbet efter semestern men jag och pojkarna är lediga nästan varje dag till vecka 35. Jag jobbar några dagar i slutet på veckan och några dagar vecka 34 men resten av tiden har jag sommarlov.
Dagen spenderades på Tower Beach här i Karlskoga. Första gången vi var där och ingen av oss badade.
Pojkarna har blivit riktiga badkrukor som tycker att allt är kallt och jag tänker inte gå två km ut i vattnet för att doppa mig när jag är ensam med barnen. Långgrunt med andra ord.
Mysigt hade vi det iaf. Vi busade, kramades och lekte.
Efteråt så hade jag hoppats att vi skulle hinna in på ÖoB innan Elias somnade men han slocknade när vi körde in på parkeringen.
Tvärtemot vad som verkar vara på modet just nu så lämnade jag honom inte sovandes i bilen med alla fönster stängda. Jag bar honom sovandes i famnen under hela tiden jag och Olle handlade.
Det var tungt, jobbigt men framför allt helt underbart. Hans lilla huvud på min axel och hans tunga trötta kropp i min famn.
Det mina vänner är anledningen till varför jag tränar. Att vara stark, att orka bära mitt sovande barn.

Världens bästa bröder!

20130726-073705.jpg

Morgonmys och syskonkärlek!

De här två bröderna har verkligen funnit varandra i sommar. Elias har blivit stor pojke, han pratar väldigt mycket, har slutit sovit middag och har inte längre blöja, varken på dagen eller natten.
Allting gör att pojkarna har kommit väldigt nära varandra. De leker som aldrig förr, visserligen bråkar de ibland men oftast så leker väldigt fint tillsammans. De leker fantasilekar, det är så roligt att se och höra dem leka. Olle är den som leder fantasilekarna och Elias hänger med.
De cyklar tillsammans, leker i kojan som de bygger tillsammans med sin pappa.
Igår när jag skulle säga hejdå innan jag cyklade till jobbet så gick jag upp till kojan. Vi står och pratar någon minut och jag kramar båda pojkarna där de står uppe i kojan. När jag kramat Johan så ser vi att båda pojkarna står bredvid varandra och kissar ut från kojan och ner i buskarna. Båda skrattar och de pratar om att de kissade långt!

De pratar med varandra och resonerar om allt möjligt. Allt som Olle gör ska Elias göra lika, även om han egentligen inte vet vad Olle säger eller gör.
När jag ser mina söner så blir jag så stolt och nöjd, nöjd över att jag lyssnade på Johan och att vi fick två barn så tätt.
De är bästa vänner!

20130726-082018.jpg

20130726-082011.jpg

20130726-082129.jpg

Ålandssemester

Imorgon bitti åker jag och pojkarna till Uppsala, sover hos mina föräldrar och åker tillsammans med dem till Åland på lördag morgon.
Jag har varit på Åland varje sommar sen jag föddes, men för drygt fem år sen slutade vi att åka dit. Vi har alltid åkt hela familjen tillsammans med mina föräldrars bästa vänner och deras barn. Men när vi barn blev större blev prioriteringarna annorlunda.
Men nu finns det åter små barn i familjen och vi vill ta upp denna fina tradition igen. Så nu ska vi tillbringa en hel vecka tillsammans i samma stuga som jag har otroligt många fina minnen ifrån.
Till rågats allt så kommer Gunnar och Arja, mina föräldrars bästa vänner och hälsar på i stugan ett par dagar.
Johan som är en rastlös själ som inte var så stor lust med att sitta i en stuga en hel vecka kommer efter på cykeln. Han cyklar på söndag, det är 32 mil härifrån till Grisslehamn och han har färdväg och packning planerad. Han beräknas anlända till stugan i Vestanträsk på Åland på onsdagen.
Det känns som att jag har packat ner halva huset, bilen är full med leksaker, cyklar och väskor. Pojkarna har metspön och flytvästar.
Jag har aldrig varit med om att mina söner har varit så förväntansfulla över något i sina korta liv. Det har pratats om Åland i flera veckor, frågat när vi ska åka. Vi har tittat på bilder på fartyg och tittat på kartor så båda pojkarna är helt införstådda med att vi ska åka ut på havet.
Det avspeglar sig i deras lekar också, idag var hammocken ett fartyg och hönsen som gick runt på gräset och pickade var hajar. När någon av pojkarna låtsades tappa något överbord så häll de i varsin ände av ett räddningsrep och en av dem slängde sig ut i vattnet och när de fångat bollen eller skon eller vad dem nu tappat så drogs den tillbaka upp i fartyget.
Olle är helt införstådd med att Åland är en ö som ligger mellan Sverige och Finland, och han har redan nu bestämt att han ska ät frukostbuffe på fartyget och sen ska han köpa godis och ett glas med vatten.
Att återse stugan med sina underbara läge ska bli helt otroligt, att kliva ur bilen och se allting igen och att ha sina egna barn med sig ska bli helt fantastiskt.
Att jag får möjligheten att ge mina barn samma upplevelser, fast aningen bättre av Åland ska bli otroligt roligt.
Min storebror Andreas kommer på söndagen med sin flickvän Mathilda och min brorson/gudson Charlie för att stanna till på torsdagen.
Det är bara min lillebror som kommer fattas oss, vi har inte ens åkt än men jag saknar Daniel redan. Familjen blir inte komplett utan honom….

20130711-234401.jpg

20130711-234406.jpg