Norsk buhund

Viggo är en Norsk Buhund som föddes den 10 maj 2007. Vi hämtade hem honom i juli från Med Hjärtas Kennel som ligger i Söderala, 7 mil norr om Gävle.
Jag och Johan hade länge pratat om att skaffa en hund, vi kunde dock inte komma överens om vilken ras vi skulle ha. Johan ville inte ha en långhårig hund, vi ville att den skulle vara tålig, stark och glad. Inte för stor men heller inte för liten. Johans pappa frågade oss vid ett tillfälle vad vi ville att hunden skulle ha för egenskaper och när vi talade om det, så svarade han att vi borde skaffa en Norsk Buhund. Han hade en i sin familj när han var yngre, Nalle hette hunden. Jag googlade rasen men hittade bara bilder på gula buhundar.

Jag tyckte att de såg så vanliga ut, lite halvtråkiga. Men sen hittade jag bilder på svarta buhundar och jag började läsa mer om rasen. den hade precis allt som vi ville ha i en hund. Så det fick bli en svart Norsk Buhund.

Åh, visst är han vacker vår Med Hjärtas Viggo?

Norsk Buhund är en typisk spets, under medelstorlek, med kort, kompakt kropp, tät, ganska åtliggande päls och upprättstående spetsiga öron. Svansen bärs hårt ringlad över rygglinjen.
Buhunden har ett vaket och energiskt temperament. Färgen är brungul eller svart. Den brungula färgen varierar från helt ljus till mera rödgult, med eller utan svarta hårspetsar. Den svarta är oftast enfärgad, men vitt som bläs, halsring och på tassarna förekommer.
Mankhöjden är för tik 41 – 45 cm och för hanhund 43 – 47 cm.
Den Norska Buhunden är en mycket allsidig hund, som ursprungligen användes som vallhund. Som familje- och sällskapshund är den utmärkt; barnkär, lekfull och mycket kärvänlig, lika glad i alla familjemedlemmar. Hunden används idag också till jakt, både på älg, småvilt och fågel.
Det finns Buhundar som är framgångsrika som brukshundar, i lydnad och spår samt i agility. I Sverige finns Buhundar som har meriterats som räddningshundar och som servicehundar för rörelsehandikappade. Att rasen också används som narkotikahund i England bekräftar Buhundens allsidighet. 

Genom sin energiska natur kräver Buhunden rätt mycket motion och aktivering. Det går att ha Norska Buhundar i stadslägenheter, men radhus eller villa med egen trädgård och närhet till natur är idealiskt. Buhundens medfödda vaktinstinkt gör att den kan bli ”skällig” om inte detta tränas bort i unga år.

Viggo både är och är inte en typiskt Buhund, han är lite nättare än han borde vara och svansen borde vara mer som en kringla över ryggen.
Han är både energisk, personlig och krävande. Hans stora nackdel är ändå stressen, han går väldigt lätt upp i varv. Då blir hans skall ljust och gällt och han får svårt att lyssna.

Viggo är en oerhört intelligent hund, för smart för sitt eget bästa brukar vi säga. Han testar och flyttar gärna gränserna så det gäller att vara stenhård. Med hård menar jag inte elak utan 100 % konsekvent, när det gäller ALLT. Så fort du släpper lite på kontrollen så tar han över, han prövar dig konstant när det gäller allt.
Eftersom han lätt går upp i varv så mår han bäst när han har en tydlig ledare, när han vet vad som krävs av honom. När han vet vad som gäller kan han slappna av, då behöver han inte testa gränserna. Men då gäller det att alltid ha koll, alltid fullfölja allt du gör med honom. Om du gör nånting halvdant så kan du lika bra låta bli att göra det.

Viggo älskar att leta efter saker, leksaker, godis eller människor. Han använder väldigt gärna sin nos, i skogen eller i leken. Eftersom han är stressad så är all jakt utesluten. Men alla gånger jag plockar kantareller så är han med mig och han hittar det gula guldet på en gång, han vet vad han ska leta efter utan att vi har tränat men han säger inte till mig att han har hittat kantareller utan han äter upp de själv. Han letar gärna både smultron, blåbär och hallon och plockar fint från riset eller busken.
Bollar är också nånting som han är förtjust i men det gäller att ha tydliga regler, han får enbart leka med bollar som är så små att han kan bära de i munnen. Alla bollar som är större har han ingen kontroll över och då blir han stressad på en gång. Om man lät honom ”leka” med en fotboll så skulle han kunna springa ihjäl sig.
Han följer med oss på allt vi gör, löpturer, svampplockning i skogen, tältning. Vad som helst.

Det är påfrestande att ha en krävande hund men samtidigt väldigt givande.

Mer information om Viggos uppfödare hittar du här.

Mer information om rasen Norsk Buhund hittar du här.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s