Pöjkera

Det är alldeles underbart att se vilken stor pojke Olle har blivit, han pratar, fantiserar och skojar.
Härom kvällen så låg jag i Olles säng och Johan i Elias när de skulle sova, Johan hade precis klippt Olles tånaglar så han var lite sur.
Johan säger god natt och Olle svarar sov gott. Sen frågar han Olle om han är en bra pappa, då svarar Olle, nej dålig! På frågan varför så svarar han, gammal gubbe!

image

Att se hur otroligt snabblärd han är med morfars iPad är fascinerande.
Att göra saker ensam med Olle är otroligt roligt, idag skulle jag till Kristinehamn för att köpa två höräfsor och en till högaffel, då passade vi på att få lite egentid jag och Olle.
Vi stannade på McDonalds innan vi åkte hem, Olle har bara varit där en enda gång och det var drygt ett år sen. Nu satt han på en egen stor stol och tuggade i sig sin hamburgare. Att sitta där och skoja var helt underbart.
Vi delade på en McFlurry och jag upptäckte i min ungdom att det är rysligt gott att doppa pommes fritten i glassen.
Jag snodde en av Olle och doppade och stoppade in i hans mun, minen han gav mig när jag gjorde en sån knäpp grej var obetalbar, han skrattade högt och vi fortsatte doppa.

Lilla killen däremot är en riktig kämpe, Johan försöker lägga honom i just denna stund.
Vi har nu kommit till en punkt där vi måste låta honom somna ensam, Olle hade en likadan period när han var precis lika gammal.
Det bara krånglas när man ligger bredvid, vi har alltid gjort det. Legat bredvid alltså, vi läser en bok och myser tills de somnat och då går vi om vi fortfarande är vakna vill säga.

Nu är Elias så krånglig precis nu att han ska skoja och ha sig istället för att sova även om han är riktigt trött.
Han tar upp kudden och lägger ovanpå oss och har sig hela tiden.
Det jobbigaste nu är att om vi börjar gå därifrån så måste vi slutföra det, vi kan inte ge upp.
Med Olle så tog det någon vecka och jag var gråtfärdig när jag lagt tillbaka honom i sängen över 35 gånger. Elias var nyfödd så tröttheten var enorm av flera anledningar.
Men så plötsligt så lär de sig att det är helt okej och ligga i sängen och slappna av.
Båda pojkarna har alltid haft väldigt svårt att komma till ro, de har aldrig kunnat somna i soffan eller famnen, utom när de var bebisar förstås.
Nu är Olle så stor att vi gärna ligger kvar för att det är mysigt och för att han vill men inte för att vi måste.

Nu måste vi ta fajten med Elias också och det känns så tråkigt, vi tycker inte om det. Vi låter aldrig barnen gråta eller skrika sig till sömns, vi har aldrig kört någon metod utan sover väldigt gärna tillsammans med våra barn. Därför har vi skippat juniorsängar och spjälsängar så båda pojkarna sover i varsin 90-säng med en stödbräda på sidan.

Annars så har Elias äntligen lugnat ner sig lite, observera att jag skrev lite. Han kan äntligen ta det lite lugnt korta stunder, slå på bultbrädan eller titta i en bok.
Att  hans språk utvecklas snabbare än Olles är väl ingen skräll men det är så fantastiskt att vår lilla gubbe försöker säga så många ord, mycket låter lika men vi fattar ju ändå vad han menar av sammanhanget.
Strumpa, tappa, apa, puss, vovve, titta, där, lampa och blä som betyder både bajs, skräp och typ fläckar på  bordet.
Det roligaste är när vi är ute i fårens hage och han går fram till ett lamm, lyfter på svansen, pekar och säger blä.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s