Äntligen

Efter tre år av smärta, irritation, bitterhet och en stor känsla av att inte kunna leva livet fullt ut.
Det är så otroligt mycket jag inte kunnat göra, vardagliga saker som att kratta löv, sopa, moppa, tvätta fönster, städa hönshuset, gräva ett trädgårdsland, och sen alla roliga saker. Som att spela badminton, åka skidor, klippa får och hugga ner ett eller annat träd.
Men efter all denna tid och otaliga vändor på vårdcentral, olika läkare, sjukgymnast och nu sist naprapat har jag äntligen fått hjälp.
Jag har varit på Idrottsskadecentrum och träffat en specialist inom otropedisk medicin.
Det enda som krävdes var ett telefonsamtal och en tur till Uppsala.
Det tog mindre än tio minuter för läkaren att ställa en diagnos. Han bad mig berätta allt i kronologisk ordning men avbröt mig efter en liten stund och sa att han inte behövde höra mer utan reste på sig och fortsatte med att säga, nu ställer vi en diagnos istället.
Det finns tydligen sex olika diagnoser att välja på med min smärta, jag fick utföra olika rörelser och säga till vad som gjorde ont.
Då återstod två av diagnoserna, en inflammation i ett muskelfäste eller en slemsäcksinflammation. Han lade en lokalbedövning i det muskelfästet och efter tre minuter så skulle jag utföra samma rörelser igen, om smärtan försvunnit är det muskelfästet annars så är det slemsäcken. Och det gjorde inte alls ont så då tog han fram en spruta med kortison och injicerade det i muskelfästet.
Nu kommer jag att ha ont i upp till ett dygn och så ska jag ta det lugnt i några veckor.
Sen är det meningen att allt ska bli bra.
Så nu håller vi tummarna.

Annonser